Idrottscafé "Orienterings utveckling", Scandic Klarälven 2006-10-31

”När jag började orientera”, berättade Hans Lövgren vid idrottscaféet som handlade om orienteringssportens utveckling, ”kunde man ibland lukta sig till kontrollerna”. Det hände nämligen inte sällan att kontrollanterna gjorde brasor för att värma sig eller använde karbid för att få ljus i nattkontrollernas lampor. Även hörseln var till hjälp då kontrollanterna samtalade med varandra. På den tiden var kontrollerna bemannade med ett par personer som hade till uppgift att sätta en stämpel på de tävlandes startkort. Historier om hur löpare stundom snällt fick vänta på att kontrollanterna behagade stämpla eller hur de själva kunde irra bort sig berättades vid caféet.

Det är kartutvecklingen som helt förändrat orienteringssporten kunde Jonny Jonsson berätta. De tidigare backsstreckskartorna i skala 1:100.000 ersattes efter hand med kurvkartor. De första försöken gjordes i början på 1950-talet med bl.a. en specialritad karta för en av sträckorna i Värmlandskavlen. Det definitiva värmländska genombrottet kom år 1956 när Kristinehamns OK arrangerade en landskap mellan Sverige och Norge. Till en början prövade man sig fram för att hitta rätt skala och den kunde variera mellan 1:20.000 och 1:50.000. Även karttecknen förändrades eftersom allt fler detaljer kunde anges. Detta i sin tur påverkade banläggningen med fler och kortare mellansträckor. Vid det här laget har OK Tyr ritat ca 130 kartor

Datoriseringen blev ett annat genombrott för orienteringen. I Värmland infördes ”Sport-Ident”, som enkelt uttryckt innebär att löparna för med sig en minimal dator som registrerar när de stämplar. Då kan arrangörerna omgående ge sluttider och sträcktider och kontrollera att löparna har tagit kontrollerna i rätt ordning. Detta har i sin tur fört med sig att kartområdena kan utnyttjas effektivt. En annan fördel med datoriseringen att kartorna snabbt och förhållandevis billigt kan moderniseras eftersom grundmaterialet ligger i en databas.

Även klassindelningen diskuterades. Klasskategorierna grundar sig på ålder, kön, svårighetsgrad och ska tjäna till att förmå fler människor att ägna sig åt sporten men för många icke orienterare ter den sig förvirrande. Mary Falkevik Olsson, Edane tillhörde SOFT:s förbundsstyrelse när beslutet fattades och trots protester från de värmländska orienterarna hade man varit ense vid ett OL-forum att detta var rätt väg att gå.

Även framtiden hade sin representant vid caféet genom 11-årige Emil Wikström som berättade om varför han börjat orientera, vad som är roligast med sporten, hur mycket han tränar och vad han förväntar sig av framtiden.

När caféet avslutades hade säsongens första snö börjat falla.